Renovera stol så ger man favoritstolen nytt liv

Att renovera stol är mer än att bara laga en möbel. Det handlar om att bevara minnen, hantverk och material som håller längre än många av dagens snabbproducerade möbler. En välgjord stol går ofta att rädda, även när sitsen är trasig, limmet har släppt och benen blivit vingliga. Med rätt kunskap, tålamod och respekt för hantverket kan en sliten stol bli hemmets favorit igen.

Den här artikeln beskriver hur en renovering brukar gå till, vilka material som används vid flätade sitsar och när det är klokt att lämna in stolen till en professionell korgmakare eller stolflätare.

Förarbete: kontroll av stomme, tappar och lim

En lyckad renovering börjar alltid med att undersöka själva stommen. Innan någon börjar fläta om sitsen tittar en hantverkare därför noga på:

– Stabilitet i benen
– Fogar och tappar
– Gamla lagningar och limrester
– Sprickor eller rötskador i träet

Gamla hantverksmässigt tillverkade stolar är ofta ihopfogade med trä-tappar som säkrats med små träpinnar. När träet torkar och krymper släpper tapparna och stolen börjar kännas vinglig. Då räcker det sällan med att bara trycka i mer lim. För att renoveringen ska hålla plockas stolen ofta isär.

En vanlig metod är att försiktigt slå eller borra ut pinnarna som spärrar tapparna. Därefter rengörs fogarna noggrant: gammalt lim skrapas bort och lösa fibrer tas bort. Först när trärena ytor finns framme går det att limma om med nytt trälim så att stommen blir stabil igen.

I vissa fall måste trasiga delar bytas ut helt, till exempel en sprucken ryggpinne eller ett skadat hörn i sitsramen. Då försöker en seriös hantverkare använda träslag och dimensioner som liknar originalet, både för hållfasthet och utseende.

När limmet torkat kontrolleras stolen igen. En omsorgsfull renoverare belastar stolen från olika håll, provar att gunga lätt och känner efter minsta rörelse. Först när konstruktionen känns trygg är det dags att gå vidare till själva sitsen.

Olika tekniker för flätade sitsar

Många förknippar stolflätning med rotting, men det finns flera traditionella tekniker och material. Varje metod har sitt uttryck, sin komfort och sina utmaningar.

Kort sagt kan man säga: valet av flätning påverkar både stolens utseende, hållbarhet och känslan när man sitter.

Här är några av de vanligaste teknikerna:

Fransk flätning i rotting
Fransk flätning är den klassiska rottingsitsen med oktagonmönster små åttkantiga hål. Den görs ofta i sju lager där rottingen löper i olika riktningar och bildar ett jämnt, tätt nät. Materialet kommer från rottingpalmer i Asien och skärs till smala skenor i olika bredder.

Att fläta en sådan sits för hand är tidskrävande och kräver stor precision. Varje strå träs genom små hål i ramen och spänns i rätt ordning. För stolar som redan har ett fräst spår runt sitsöppningen används ibland färdigflätade rottingnät. Då läggs nätet i spåret och kilas eller limmas fast med en rottinglist, vilket går snabbare men kräver noggrann passning.

Kuvertflätning med snöre, sjögräs eller säv
Kuvertflätning har fått sitt namn av att mönstret liknar ett kuvert som möts i mitten. Snören lindas runt ramen från ett hörn mot nästa, oftast motsols. Vid varje hörn korsar snörena varandra i rät vinkel och bildar tydliga diagonaler in mot mitten.

Den här tekniken passar många material:

– Danska papperssnören
– Sjögrässnören
– Säv och andra naturfibrer

Resultatet blir ofta en bekväm, lätt fjädrande sits med lugnt, grafiskt mönster. Tekniken syns ofta i nordisk design från mitten av 1900-talet.

Dansk design och klassiska formgivare
Många av de mest uppskattade danska stolarna från formgivare som Hans J. Wegner, Børge Mogensen och Niels Møller använder just flätade sitsar. Här förekommer flera tekniker:

– Tuskaftsflätning: liknar en enkel väv, överunderöverunder
– Kypertflätning: diagonalt mönster, som i många jeans-tyger
– Kuvertflätning: som nämnts ovan, med hörn som möts i mitten

Materialen är ofta sjögräs, rotting eller danska papperssnören. För den som äger en sådan stol är en noggrant utförd renovering inte bara en praktisk åtgärd utan också en investering i designhistorien.

När lönar det sig att renovera stol och när behövs proffs?

Frågan många ställer sig är om det är värt att renovera stol i stället för att köpa en ny. Svaret beror på flera saker: känslomässigt värde, kvaliteten på trästommen, designen och skick.

Här är några tumregler:

– Stolen är ritad av en känd formgivare eller har tydlig tidstypisk design
– Trästommen är gedigen och går att stabilisera
– Sitsen är trasig, men ramen runt sitter fortfarande stark
– Stolen har affektionsvärde kanske en ärvd köksstol eller en favorit från barndomen

I dessa fall är renovering ofta det mest hållbara och långsiktigt ekonomiska valet. En ny kvalitetsstol kostar ofta mer än arbetet med att laga en gammal.

För den händige går vissa enklare åtgärder att prova själv, som att limma om en lös tapp eller skruva åt beslag. Men när det gäller flätade sitsar, särskilt i rotting eller finare snören, ger en professionell yrkesperson nästan alltid bättre och mer hållbara resultat.

Att arbeta med naturmaterial kräver känsla för spänning, fukt och torktid. Dras rottingen för hårt kan ramen spricka, dras den för löst sjunker sitsen snabbt ihop. Samma sak gäller kuvertflätning: små fel i början följer med genom hela arbetet och syns tydligt i slutresultatet.

Den som vill ha en stol som både håller och ser ut som det var tänkt från början gör därför klokt i att vända sig till en specialiserad verkstad. Ett exempel är olandskorgmakeri, som arbetar med renovering och flätning av stolar i rotting, sjögräs, papperssnören med mera. Där utförs arbetet hantverksmässigt och med respekt för både stolens historia och framtida användning.