Rörspräckning – effektiv förnyelse av gamla ledningar utan stora schakter

Rörspräckning är en schaktfri metod för att byta ut gamla nedgrävda rör mot nya, med minimal påverkan på mark, byggnader och trafik. I stället för att gräva upp hela sträckan används befintlig ledning som dragväg, där en spräckutrustning krossar det gamla röret och drar in ett nytt samtidigt. Metoden passar både kommunala nät och privata anläggningar som vill förnya rör på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.

Hur rörspräckning går till i praktiken

I sin grundform handlar rörspräckning om att förvandla ett gammalt rör till ett utrymme för ett nytt. Arbetet sker mellan två schakt: en startschakt och en mottagningsschakt. Genom dessa kan entreprenören arbeta under markytan utan att behöva öppna upp hela sträckan.

Arbetsgången brukar se ut så här:

1. Start- och mottagningsschakt grävs på varsin sida av den sträcka som ska förnyas.
2. Dragstänger förs genom det gamla röret från startschakten till mottagningsschakten.
3. I mottagningsschakten monteras en spräckkniv och en expanderkona på dragstången. Bakom konan fästs det nya PE-röret.
4. Utrustningen dras tillbaka mot startschakten. Den gamla ledningen spräcks upp och pressas ut i omgivande mark samtidigt som det nya röret dras in på samma plats.

Resultatet blir en ny ledning i samma sträckning som den gamla, men med modernare material och ofta med större dimension. Draglängder på upp till cirka 200 meter per sträcka är vanliga, vilket gör att även längre röravsnitt kan bytas på kort tid.

Metoden fungerar på många typer av gamla rör, till exempel:

• gjutjärn
• segjärn
• betong
• lergods

Den används ofta för vatten-, gas-, dagvatten-, spillvatten- och olika industriledningar. För många fastighetsägare och nätägare innebär detta att hela system kan förnyas utan den omfattande störning som traditionella grävarbeten skapar.

Fördelar jämfört med traditionell schaktning

Många som ska renovera ledningar ställer sig samma fråga: varför välja en schaktfri metod framför att bara gräva upp och byta rören? Svaret handlar om både ekonomi, tid och påverkan på omgivningen.

En av de stora fördelarna är minimal schaktning. I stället för att öppna upp hela rörsträckan behövs endast två mindre schakter. Det gör stor skillnad i miljöer där markytan är värdefull eller känslig, till exempel:

• tät stadsmiljö med gator, trottoarer och uteserveringar
• innergårdar och bostadsområden med planteringar eller lekplatser
• industriområden där produktion och logistik inte kan störas alltför mycket

En annan viktig punkt är tidsvinsten. Metoden är snabb ofta kan minst en hel sträcka hanteras per dag. Kortare arbete betyder mindre störningar för boende, verksamheter och trafik. För kommuner kan det innebära färre avstängningar och omledningar, vilket både minskar kostnader och irritation.

Eftersom marken lämnas mer orörd minskar också återställningskostnaderna. Färre ytor behöver asfalteras om, stensättas eller återplanteras. I projekt med höga ytskiktskostnader, som stenlagda torg eller innerstadsgator, kan detta göra schaktfri teknik särskilt lönsam.

En ytterligare fördel är möjligheten att öka dimensionen på befintliga rör. Genom att använda en större expanderkona kan entreprenören skapa utrymme för ett rör med större diameter än det gamla. Det är värdefullt när kapaciteten i nätet behöver ökas, exempelvis vid växande bostadsområden eller nya industrier.

Sammantaget ger rörspräckning:

• kortare byggtid
• mindre störningar för omgivningen
• lägre återställningskostnader
• möjlighet att uppgradera till större dimensioner

Det gör metoden attraktiv i både små och stora projekt, från enskilda serviser till längre huvudledningar.

När rörspräckning är rätt val och vad som behöver planeras

Rörspräckning passar bäst när det gamla röret ligger på en sträcka där man vill undvika omfattande schaktning och när ledningen i stort följer en rak eller svagt böjd linje mellan start- och mottagningsschakt. Metoden fungerar i de flesta miljöer, men några saker är viktiga att tänka på i planeringen.

Först krävs en noggrann förundersökning. Ledningens läge, djup, material och anslutningar behöver kartläggas. Gamla ritningar, inmätningar och ibland kamerainspektion hjälper till att ge en tydlig bild av förutsättningarna. Närliggande kablar och andra ledningar måste också identifieras för att undvika skador.

Under själva spräckningen byggs viss markspänning upp runt den gamla ledningen. Seriösa entreprenörer tar därför hänsyn till omgivningen, till exempel när rör ligger nära känsliga konstruktioner som källarväggar, tunnlar eller stödmurar. Med rätt dimensionering av utrustningen, rätt dragkraft och kontrollerad arbetsgång är metoden säker, men analysen innan är avgörande.

En annan aspekt är logistiken. Även om marken påverkas lite krävs plats för maskiner, upplag av nya rör och hantering av schaktmassor vid start- och mottagningsschakt. I trånga stadsmiljöer planeras detta ofta i detalj för att minska störningar.

När alla förutsättningar är genomgångna kan rörspräckning bli en mycket effektiv lösning. Många projekt visar att ledningar som annars hade krävt veckor av öppna schakter kan bytas på några få dagar, med betydligt mindre påverkan för boende och verksamheter.

För den som står inför ett ledningsprojekt och vill veta om rörspräckning är ett möjligt alternativ är det klokt att tidigt prata med en entreprenör som har lång erfarenhet av schaktfria tekniker. Ett företag som arbetar med just vibrationsfri rörspräckning, styrd borrning, rörtryckning och hammarborrning över stora delar av Sverige är BCT Schaktfri teknik AB, som nås via bctab.se.