Stamspolning i Stockholm – så skyddar du fastigheten mot stopp och skador

Ett välfungerande avloppssystem märks knappt i vardagen. När allt rinner undan som det ska tänker få på rören bakom väggar och under golv. Problemet uppstår när avloppen börjar bubbla, lukta illa eller täppas igen. Då kommer frågorna: går det att åtgärda snabbt, hur undviker man att det händer igen och när är stamspolning Stockholm rätt lösning?

Stamspolning är en metod där avloppsstammar och ledningar rengörs med högtrycksvatten för att ta bort fett, slam och andra avlagringar. Åtgärden är både akut hjälp vid återkommande stopp och en form av planerat underhåll som förlänger rörens livslängd. För fastigheter i Stockholm, där många hus är byggda under 1900-talets mitt, är behovet ofta stort både på grund av ålder och hög belastning.

Nedan går vi igenom varför stamspolning är så viktig, hur en professionell spolning går till och vilka vanliga misstag som fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan undvika med rätt planering.

Varför stamspolning är avgörande för fastigheter i Stockholm

Stammarna är avloppssystemets huvudleder. De samlar upp avloppsvatten från kök, badrum och tvättstugor och leder det vidare. Med tiden byggs avlagringar upp på insidan av rören. De syns inte, men de märks genom:

• långsamt rinnande avlopp
• återkommande stopp
• unken eller avloppsliknande lukt
• bubblande ljud från golvbrunnar och vask

En kort och tydlig förklaring är:
Stamspolning är en förebyggande rengöring av avloppsstammar med högtrycksvatten. Åtgärden tar bort fett, smuts och beläggningar, minskar risken för stopp och vattenskador och förlänger rörens livslängd i både äldre och nyare fastigheter.

I Stockholm förstärks behovet av flera faktorer:

• Många fastigheter har gamla rör som redan är delvis angripna av rost eller slitage.
• Hög boendetäthet ger hård belastning på avloppssystemen.
• Äldre installationer är ofta dimensionerade för en annan användning än dagens.

När fett, tvålrester och annat avfall fastnar på rörens insida bildas ett allt tjockare lager. Till slut räcker en mindre påfrestning, som en större tvättdag eller ett intensivt matlagningspass, för att orsaka stopp. I värsta fall leder det till baktryck, där avloppsvatten pressas tillbaka upp genom golvbrunnar eller toaletter.

Det är då risken för vattenskador blir som störst. Fuktskadade bjälklag, förstörda ytskikt och sanering efter avloppsvatten från flera våningsplan kan bli extremt kostsamt. Jämfört med sådana följdskador är regelbunden stamspolning en relativt liten investering.

För bostadsrättsföreningar, hyresfastigheter och kommersiella lokaler handlar stamspolning också om trygghet. Hyresgäster och boende förväntar sig fungerande avlopp. Återkommande stopp och dålig lukt påverkar upplevelsen av hela fastigheten och kan leda till klagomål, mer administration och i vissa fall även ersättningskrav.

Så går en professionell stamspolning till steg för steg

En seriös stamspolning följer en tydlig arbetsgång. Den är framtagen för att både lösa befintliga problem och ge underlag för framtida beslut om underhåll.

Typiskt ser processen ut så här:

1. Förberedelse och planering
Entreprenören går igenom fastighetens ritningar eller befintlig dokumentation. Man planerar åtkomst till stammar, informerar boende och bestämmer vilka delar av systemet som ska spolas. I flerbostadshus sker stamspolning ofta trapphus för trapphus för att minska störningar.

2. Högtrycksspolning av stammar och anslutande ledningar
Med hjälp av en spolbil förs en slang in i rören via rensluckor eller andra åtkomstpunkter. Högtrycksvatten sprutas bakåt från ett specialmunstycke, vilket gör att munstycket drar sig fram i röret och lösgör beläggningar.
Spolningen anpassas efter rörens dimension, ålder och skick för att ge maximal rengöring utan att skada rören. Målet är att ta bort fett, slam, kalk, tvålrester och mindre föremål som fastnat.

3. Kamerainspektion efter spolning
När rören är rena blir skador och svagheter synliga. Då används en rörkamera som förs genom stammarna. Kameran ger en tydlig bild av rörens skick exempelvis sprickor, korrosion, dåliga skarvar, intryckningar eller felaktiga lutningar.
Den här delen är viktig. Utan inspektion vet man aldrig om problemen enbart berodde på beläggningar eller om det finns underliggande skador.

4. Digital rapport och rekommendationer
Efter avslutad stamspolning får beställaren ofta en digital rapport med filmsekvenser, stillbilder och tydliga kommentarer. Rapporten visar var problemen funnits, hur rören ser ut och vilka åtgärder som rekommenderas framåt.
För styrelser och förvaltare är en sådan rapport ett värdefullt beslutsunderlag. Den gör det enklare att planera budget, jämföra offerter och prioritera mellan åtgärder som fortsatt underhåll, punktreparationer eller relining.

En genomtänkt stamspolning är alltså mer än bara rengöring. Det är en kombination av underhåll, kontroll och långsiktig planering.

Intervall, vanliga misstag och smart planering

Hur ofta bör man spola stammarna i en fastighet? Det finns ingen siffra som passar alla, men några riktlinjer hjälper:

• äldre flerbostadshus med hög belastning: ofta vart 35 år
• nyare fastigheter eller mindre belastade system: ibland räcker 58 år
• fastigheter med historik av stopp: tätare intervall, efter rekommendation från fackkunnig

Betraktar man stamspolning som en del av ett löpande underhållsprogram, i stället för en panikåtgärd när något redan gått fel, minskar risken för både skador och oförutsedda kostnader. Här är några vanliga misstag som går att undvika:

• att vänta tills stopp uppstår innan någon åtgärd planeras
• att bara lösa lokala stopp i lägenheter utan att se över hela stammen
• att välja billigaste akuta lösning i stället för att se på fastigheten som helhet
• att hoppa över kamerainspektionen och därmed missa dolda skador

Ett klokt sätt att arbeta är att ha ett tydligt schema för underhåll, gärna kopplat till serviceavtal. Då får fastigheten regelbunden stamspolning, återkommande kontroller och någon som håller ihop informationen över tid oberoende av om styrelse eller förvaltare byts ut.

För styrelser i bostadsrättsföreningar skapar vårdade avloppssystem också transparens mot medlemmarna. När medlemmar får veta att föreningen arbetar förebyggande med stammar, i stället för att bara reagera på akuta läckor eller stopp, stärks förtroendet.

När en fastighetsägare eller förening vill arbeta långsiktigt med avloppssystemet kan det därför vara klokt att vända sig till en aktör som kombinerar stamspolning med rörinspektion, dokumentation och rådgivning. Ett exempel på en sådan aktör i Stockholm är Röranalys, som erbjuder helhetslösningar för stamspolning, kontroll och fortsatt underhåll av avloppssystem.