Vad är pfas och varför pratas det så mycket om ämnet?

Under de senaste åren har Pfas gått från att vara en okänd kemikaliegrupp till ett ord som ofta syns i nyhetsrubriker. Många har hört talas om förorenat dricksvatten, brandskum och textilier som kan påverka hälsan. Samtidigt är informationen ofta teknisk och svår att tolka. Den här artikeln reder ut vad Pfas är, varför de är ett problem och hur man praktiskt kan hantera risker i vardag och arbetsliv.

Vad är pfas och var finns de?

Pfas är en stor grupp industriellt framställda kemikalier som består av kol- och fluoratomer. Bindningen mellan kol och fluor är mycket stark, vilket gör ämnena extremt motståndskraftiga mot värme, smuts och nedbrytning. Just den egenskapen har gjort dem populära i många produkter men också svåra att bli av med i miljön.

En enkel definition är:

Pfas är långlivade, syntetiska kemikalier som används för att ge material vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. De bryts ner mycket långsamt i naturen och kan ansamlas i både människor och djur.

I vardagen kan Pfas förekomma i till exempel:
– Brandskum, särskilt äldre skumtyper
– Impregnerade textilier och ytterkläder
– Non stick-beläggningar i vissa köksredskap
– Matförpackningar som ska stå emot fett och fukt
– Golvpolish, vaxer och vissa rengöringsmedel
– Industriella processer, exempelvis metall- och ytbehandling

På grund av omfattande användning under årtionden hittas Pfas idag i mark, grundvatten, sjöar och även i människors blod. De kallas ibland för evighetskemikalier eftersom de i praktiken inte bryts ner i miljön inom överskådlig tid.

Hälso- och miljörisker vad vet man idag?

Forskningen kring Pfas har pågått länge, men kunskapen har ökat snabbt de senaste 1015 åren. Flera Pfas-ämnen kopplas till negativa effekter på både hälsa och ekosystem, särskilt vid långvarig exponering.

Några risker som ofta lyfts fram i forskningen:

– Påverkan på immunförsvaret, till exempel sämre svar på vaccinationer
– Förändrade blodfetter och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
– Påverkan på levern
– Hormonstörande effekter
– Ökad risk för vissa former av cancer för specifika ämnen

Alla Pfas-ämnen är inte lika väl studerade, och risknivån beror på typ av ämne, dos och hur länge exponeringen pågår. Problemet är att många Pfas-ämnen är stabila, kan spridas långt och ackumuleras i kroppen över tid. Därför har myndigheter i Sverige och EU skärpt gränsvärden för dricksvatten och arbetar för att begränsa användningen.

I miljön kan Pfas transporteras med vattenflöden och nederbörd, och på så sätt nå områden långt från platsen där de använts. De kan tas upp av växter och djur, framför allt i vattenmiljöer, och vidareföras i näringskedjan. Rovfåglar, sälar och andra toppredatorer löper särskilt stor risk att få höga halter.

Sverige har flera kända områden där Pfas förorenat grund- och dricksvatten, ofta kopplat till brandövningsplatser vid flygplatser och försvarsanläggningar. Dessa fall har synliggjort hur svårhanterliga ämnena är, både tekniskt och juridiskt.

Hur kan verksamheter och fastighetsägare hantera pfas i praktiken?

För den som ansvarar för en verksamhet, fastighet eller industriell anläggning handlar Pfas ofta om tre huvudfrågor: finns det en risk, hur stor är den och vad kan göras åt den?

En praktisk strategi brukar innehålla flera steg:

1. Kartläggning av källor
Först behöver man förstå om det finns en rimlig misstanke om Pfas. Vanliga riskmiljöer är:
– Brandövningsfält och räddningstjänstanläggningar
– Tidigare eller pågående metallindustri, ytbehandling och verkstäder
– Deponier och avfallsupplag
– Flygplatser, hamnar och militära områden

Historiska genomgångar av verksamheten är ofta avgörande: vilka kemikalier har använts, var och under hur lång tid?

2. Provtagning av mark, vatten och byggnader
Nästa steg är att ta prover på ett strukturerat sätt. Dricksvattenbrunnar, grundvattenrör, jordprover och ibland även byggnadsmaterial kan analyseras. En tydlig provtagningsplan sparar både tid och pengar, eftersom man undviker onödiga eller felplacerade prover.

3. Riskbedömning
När analysresultat finns på plats måste nivåerna tolkas. Här vägs bland annat in:
– Gällande riktvärden och rekommendationer
– Exponeringsvägar, till exempel dricksvatten, damm eller livsmedel
– Känsliga grupper, som barn och gravida
– Planerad markanvändning, exempelvis bostäder, industri eller naturmark

Syftet är att avgöra om halterna innebär en oacceptabel risk, eller om de kan hanteras med begränsande åtgärder.

4. Åtgärder och uppföljning
Om riskerna bedöms som för höga behöver åtgärder tas fram. Några vanliga exempel är:
– Reningsanläggningar för dricksvatten eller processvatten
– Begränsning eller stopp av verksamheter som sprider Pfas
– Sanering eller kapsling av förorenad jord
– Omledning av vattenflöden eller byte av vattentäkt

Uppföljande provtagning visar om åtgärderna fungerar eller behöver justeras.

För att göra detta effektivt krävs kunskap om både myndighetskrav och den tekniska sidan av provtagning och rening. Många verksamheter väljer därför att anlita externa experter för att säkra kvaliteten i arbetet och undvika kostsamma misstag.

Vad kan privatpersoner göra och vart vänder man sig för hjälp?

Som privatperson kan man inte kontrollera alla källor till Pfas, men några steg kan minska exponeringen och öka tryggheten:

– Hålla sig uppdaterad om information från kommunen om dricksvatten
– Använda kommunalt vatten där egna brunnar misstänks vara påverkade
– Vara försiktig med äldre brandskum och lämna in sådant som farligt avfall
– Välja produkter med tydlig miljöprofil och undvika onödig impregnering

För den som äger en fastighet med egen brunn, mark i anslutning till gamla industriområden eller mark där brandövningar förekommit kan en riktad provtagning vara aktuell. Genom analys av vatten, mark eller byggmaterial får man en konkret bild av läget i stället för att basera beslut på gissningar.

När företag, kommuner eller fastighetsägare vill arbeta mer systematiskt med Pfas-frågor är det ofta en fördel att ta stöd av en oberoende provnings- och analyspartner. Ett laboratorium med erfarenhet av miljöanalyser kan hjälpa till med provtagningsstrategi, analysmetoder och tolkning av resultat.

En aktör som arbetar med avancerade miljö- och vattenanalyser är aklab. De kan vara ett relevant val för den som vill ha professionellt stöd i utredningar kring Pfas och andra miljörelaterade frågeställningar.